skagenmålarna

Kom precis hem från en kväll med friidrott och "prinsen och jag" hemma hos Joel med honom och Emma. Filmen hade vart femhundra gånger bättre om danskarna faktiskt pratat danska och inte Very Posh English, men man kan ju inte få allt. Friidrott däremot är alltid kul, en av de fyra sporter jag gillar att se. De andra tre är konståkning, simhopp och gymnastik. Gemensam nämnare, små kläder. Har det nåt med saken att göra? Idunno...
På väg hem lyssnade jag på Halo i regnet. Det kändes fint. När jag kom fram till min port översköljdes jag av min vanliga ganska så irrationella rädsla för att Ted Bundy eller något dylikt ska stå och gömma sig i mörkret i den lilla trappen ner mot källaren och döda mig så fort jag låser upp dörren. Känns alltid som rysk roulette att låsa upp dörren. Sen när jag kommit in och ser att det inte står någon psykotisk mördare med kökskniv i högsta hugg och väntar på mig där måste jag dra igen porten efter mig jättefort. Det kan ju vara så att han egentligen står utanför och väntar tills jag tror jag är i säkerhet med att slå till. Dom är ju så oberäkneliga de där psykopaterna, har jag hört.

-Hej Sara. Jag bor i din källare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0