woman, please!
Jag har alltid varit så glad och tacksam över att jag sluppit ha några allegier fastän mina kära föräldrar är allergiska mot praktiskt taget allt. Det brukar ju gå i släkten har jag hört och idag har det kommit ikapp mig. Näsan rinner och ögonen kliar. Röda är dom också, jag ser lite ut som om jag badat i klorvatten. Vad jag är allergisk mot har jag dock inte kommit på, det skulle kunna vara katthår för sånt har vi gott om här i Norrgården. Fast egentligen är det ju kanske roligare att inte veta, det blir liksom mer spännande så.
Appropå spännande så är det precis vad jag inte har. Jag borde plugga historia men den boken är så tråkig att jag somnar i den. Dessutom är hela familjen borta, så enda sällskapet jag har är katten och ska jag vara helt ärlig så är han inte särskilt pratsam av sig.
Nu ska jag försöka få tummen ur arslet och faktiskt börja sköta mina studier.
Hejdå rymden
Här ligger jag i min nattsärk och kollar runt lite allmänt sådär ni vet, och alldeles nyss upptäcke jag en rolig grej!
Under mitt senaste inlägg(det är det här) så görs det reklam för ett medel mot Hår Avfall. Särskrivningar är bland det roligaste jag vet. Jag har dock aldrigt riktigt förstått mig på dem, jag är jättedålig på att stava men nog hör man väl om ett ord ska sitta ihop eller inte. Hår Avfall är ju inte ens samma sak som håravfall. Det första låter ju mer som radioaktivt hår som måste grävas ner i bergrunden, eller kanske håret som frisören slänger efter man har vart och klippt sig.
Sen måste det ju skrivas några rader om melodifestivalen också. Jag gillar den, jag gillar att CP vann. Har ni tänkt på att kvinnan är läskigt lik Christer Lindarv i kroppsbyggnaden. Hon har ju inga höfter alls. Hur gör hon? Jag kan ju också tala om att jag är kanska nöjd med att varken BWO eller Amy Diamond gick vidare. Är hon ens lovlig än för den delen. Jag vägrar tro på att hon snart är sexton, hon är tolv! Det är jag säker på.
Godnatt Rymden.
So tired.
Tjocka barn.
Ensamma människor.
Grus på golvet.
De tomma godispåsarna på bordet framför mig.
Min mage när jag sitter ner, speciellt i jeans.
Tuggummi som tappat smaken.
Växthuseffekten(panikångest, någon?)
Svält.
Lejonkungen och Pocahontas.
Att Nicke bor så långt borta nu.
Mina tomma väggar.
Historiaboken.
Disk.
Att min lägenhet är allmänt omysig.
Min gröna lampa.(den är ful)
Att det bara är måndag än.
Kanske ska tillägga att det inte står i ordning, så ingen tror att jag tycker det är värre med grus på golvet än att människor svälter. Jag vill ju inte bli ansedd som politiskt inkorrekt.
Nu ska jag försöka plugga lite, eller spy.
Hejdå rymden.
Moldy me
Nu ska jag ut och vandra med Niclas, so long Solange
Söndag
"Alla har en sida, den blir aldrig bra på kort"
Idag är sista dagen på lovet. Det gör mig lite ledsen, dessutom har jag inte gjort det jag borde. As usual. I och för sig är det bara en diktanalys och lite läsa i historiaboken, så det går nog fort.
I övrigt har det här vart en bra helg. På fredagen kom Nicke hit och tittade på lets dance med mig. Vi åt tacos och drack nån skum hemagjord smoothie. Dumt nog skulle karln promeneras till tåget precis innan man fick reda på vem som åkte ut, så det missade vi. Jag tror någon berättade det för mig i efterhand, men jag glömde vad den sa.
Igår var det först 30-årskalas med korvgrillning och kubbspel. Mitt lag vann, så klart.
På kvällen bar det av till systrarna Löfstrand för att se melodifestivalen. Jag missade visserligen de första sex bidragen. Min mor och lillebror ville spela UNO och eftersom det är ett spel för hela familjen så vart man tvungen att vara med. Min mammas logik roar mig ibland. Jag vann, och priset var att städa Oskars rum i en vecka. Man tackar. Men nog om det här, själva grejen jag tänkte beräta var att Lilliz var hemma hos löfstrands. Henne har jag fan inte sett sen stan brann. Det var skoj att träffa henne. Ibland saknar jag mina gammla klass.
