SaraK

Imorse vaknade jag av att jag blödde näsblod. Stampade ner på toa och lämade ett spår av blodprickar efter mig på golvet. Var arg.

Här är en bild från i sommras när jag också blödde näsblod. Då var det dock mitt eget fel för jag hade klämt pormaskar så ett blodkärl brast. Overshareing är en hobby jag har. (älskar hur min näsa ser ut på bilden. Min näsa har tre kanter, tre kanter har min...näsa. Jag ser ut som nåt från mumindalen. *happy*)

Efter näsblodsincidenten åkte jag till t-bro för att få kulorna att rulla, som vi säger här på kumlaanstalten. Ibörjan var det brutalt mycket folk, så att det var som om syret i lokalen inte räckte till. Människor var överallt och vägrade flytta på sig när man skulle in eller ut med brickvagnar. Jag tänkte arga tankar som "människor är inte bara djur, de är kreatur!" och "små barn är grisar och deras föräldrar är as" Sen slutade det vara åhlens city under julrushen och blev normalmycket folk igen. Då blev jag glad och började vissla istället. Man måste se det ljusa i tillvaron. Dessutom var det typ fem snygga killar som kom och köpte fika av mig på eftermiddagen. Livet på en räkmacka. 
Det var en kändis på jobbet också. Han den där tråkiga komikern, Mårten. Andersson? Anyways, han såg sur ut och tog inte undan sin bricka efter sig. As. Jag ba gick fram och sa "Tro inte att du är nåt bara för att du varit med på tv. Och du är inte rolig heller om du trodde det. Ta nu undan din bricka och försvin ur min åsyn" Och sen kastade jag en blöt servett på honom. In my mind alltså.   

Nu är jag hemma i och lyssnar på den bästa spotifyspellistan på länge som woxan skickade - Harpor och flöjtar by mwoxberg. Den består av enbart panflöjtsmusik. Hon är lite fantastisk, den där woxberg. Jag fick förövrig en åsm julklapp av henne, den var addresserad till Sara "Cherry" Karlsson och innehöll ett miniatyr-baksett som jag ska baka med när jag blivit hemmafru.
Nu är det Hist. Invest. som gäller. God dagen innan Jul.